Vem vinner slaget om ”det smarta hemmet”?

Smarta hem pratas det mycket om idag. Med det brukar man mena att vissa saker i hemmet kan automatiseras. Sensorer kan avläsa olika värden och styra strömbrytare, lampor, termostater, musik mm. Området är ”hett” och alla vill vara med och dela på kakan. Många vill dessutom försöka styra in konsumenterna i en mer eller mindre proprietär lösning som kräver att man köper alla prylarna från en och samma leverantör, eller grupp av leverantörer. Så vem kommer att vinna slaget om ”det smarta hemmet”?

Grundtekniken

När man tittar på vad som går att köpa idag, finner man en brokig skara tekniker och företag aktiva inom hemautomationsområdet. Den äldsta tekniken, som fortfarande används, är de s k 433MHz prylarna. Det är en väldigt enkel teknik som gör det möjligt att fjärrstyra t ex strömbrytare och att läsa av givare, för t ex temperatur och fukt. Dess största fördel är att det är billig teknik. Det går att hitta fjärrstyrda strömbrytare för mindre än 50 kr, och den kontroll-enhet som behövs (t ex Tellstick Net) kostar bara några hundralappar. En annan fördel är att det finns mängder av kompatibel utrustning från många olika tillverkare. Men det finns en stor nackdel också. Tekniken är enkelriktad, dvs kan bara skicka data i en riktning. Det betyder t ex att du inte kan fråga en strömbrytare om den är på eller av. Inte heller kan du få en konfirmering tillbaks att du verkligen stängde av strömmen till t ex strykjärnet. Det är bara att ”hoppas på det bästa” och för säkerhets skull skicka kommandot för att stänga av en extra gång om det är viktigt. En annan nackdel i många sammanhang är att radioförbindelsen är ”punkt-till-punkt” vilket betyder att räckvidden blir begränsad. I en lägenhet är det sällan ett problem, men i en lantgård eller större villa kan det vara det.

Tittar man istället på mer intelligenta lösningar, där kommunikationen är dubbelriktad, och där enheterna kan vidarebefordra information åt en annan enhet (för att bilda ett s k mesh-nätverk för ökad räckvidd), så hittar vi följande tekniker:

  • Z-wave
  • Zigbee
  • WiFi
  • Bluetooth Smart

Alla har sina för- och nackdelar och det finns i dagsläget ingen klar vinnare. Tittar vi på Z-wave så är det den teknik som i dagsläget har vunnit störst spridning (möjligen tillsammans med WiFi). Det finns relativt många leverantörer av Z-wave baserad utrustning, och det mesta fungerar bra ihop. Men trots att Z-wave bygger på öppen standard, så är inte själva implementeringen standardiserad, vilket i praktiken innebär att det bara finns en enda leverantör av chipset till denna teknik – Sigma Designs. Det betyder i sin tur att utrustningen blir relativt dyr. Så en strömbrytare som i 433MHz tekniken gick att få för under 50-lappen, kostar i Z-wave utförande flera hundra kronor. En stor skillnad om man har tänkt att automatisera hela sitt hem.

Zigbee liknar Z-wave i många stycken men bygger mer på öppen standard. Tyvärr har man misslyckats med att få olika tillverkares utrustning att fungera bra ihop, vilket leder till att det finns väldigt dåligt med utrustning att få tag på. Så länge inte Zigbee alliansen får till detta, får de ses som en marginal-spelare.

WiFi är ju en teknik som egentligen inte alls är gjord för hemautomation, utan för att göra ett lokalt nätverk tillgängligt trådlöst vare sig det är i hemmet, på jobbet eller i någon offentlig lokal. Trots detta går det att använda till att styra strömbrytare, läsa av givare, och t ex övervaka sitt hem med WiFi-baserade kameror. Många av de traditionella tillverkarna av WiFi routers och kameror är aktiva inom detta segment. Ett exempel är D-Link. På senare tid har det också kommit chipsets, t ex ESP8266 som gör det mycket billigt att bygga WiFi-utrustning. Man kan t ex köpa en fjärrstyrd strömbrytare för mellan 50–100 kr. Den stora fördelen är att ”alla” redan har en WiFi router hemma och därför inte behöver en ny controller. Den största nackdelen är att det inte finns någon standard alls för hur dessa enheter skall kommunicera med styrsystemet (som oftast är en applikation i ”molnet”). Alla tillverkare har ”sin” plattform. Det betyder i praktiken att du behöver hålla dig till en och samma leverantörs utrustning för alla dina enheter, såvida du inte är hemma på programmering och kan skapa din egen lösning med t ex MQTT och Node-Red, eller OpenHAB som bas.

Bluetooth Smart då? Bluetooth är ju ett trådlöst protokoll som har funnits länge och har många bra egenskaper. Den är billig att tillverka och har tillräcklig räckvidd. Utveckling pågår för att kunna sätta upp s k mesh-nätverk där enheterna hjälps åt att bygga räckvidd. När hemautomation blivit ett hett område ville naturligtvis Bluetooth SIG inte se sig akterseglade utan skapade standarden Bluetooth Smart, som skall göra hemautomation möjligt baserat på Bluetooth. Så långt allt väl, men var finns enheterna? Hittills har det inte dykt upp några enheter, typ fjärrstyrda strömbrytare, med denna teknik alls. Istället finns det gott om Fitness-prylar, typ uppkopplade skor och armband som kommunicerar med en mobiltelefon genom detta protokoll. Men potentialen finns där, om tillverkarna väljer att hänga på.

Plattformar

Sedan har vi lagret ovanför själva tekniken, de s k plattformarna. De stora aktörerna på IT-marknaden skulle gärna vilja vara de som sitter i förarsätet och bestämmer hur saker och ting skall fungera. Därför har både Apple, Google och Amazon var sin plattform för hemautomation, till viss del öppen för andra som vill haka in sina prylar i deras ramverk. Men naturligtvis är de sinsemellan inte kompatibla. Det betyder att om du som kund t ex väljer att satsa på Apple Homekit, så får du hålla tillgodo med de prylar som fungerar inom det ramverket, och kan t ex inte välja prylar från Google Home eller Amazon Echo. Och vice versa. Varför skall man som konsument över huvud taget välja en av dessa plattformar? Svaret är att de hakar in i de stora drakarnas tjänster. T ex går det att styra Philips Hue-lamporna genom att prata med ”Siri” om man har utrustning från Apples partners, och genom att prata med ”Alexa” om man har utrustning från Amazon. Och man kan dra nytta av all den AI som finns i dessa drakars moln-tjänster, så att hemmet så småningom verkligen kan kallas smart.

För den som är litet kunnig på IT-området finns det alternativ. Man kan bygga sin egen plattorm, eller åtminstone anpassa en befintlig plattform såsom OpenHAB. OpenHAB är en open source programvara som gör det möjligt att koppla ihop utrustning från olika tillverkare, som använder olika teknik, och få dem att göra smarta saker tillsammans. Men det kräver som sagt att man är IT-kunnig. Ett annat alternativ är att använda MQTT som protokoll i alla prylar (MQTT är ett s k publish/subscribe protokoll som ligger ovanpå TCP/IP stacken) och kombinera detta med ett verktyg som Node-RED, som låter användaren grafiskt bygga applikationer genom att foga ihop olika byggblock i ett grafiskt diagram. Node-RED levereras t ex med Raspian, operativsystemet för Raspberry Pi (enkortsdatorn som kostar ca 400 kr). Men även detta kräver att man är IT-kunning.

Vem kommer att vara tongivande inom området?

Som vi har sett vill både utrustningsföretag typ Philips, D-link och Elgato vara med och bestämma hur det smarta hemmet skall se ut. Samtidigt vill Apple, Google och Amazon var de som sätter upp spelreglerna och skapar tjänsterna. Och mitt i allt detta har vi operatörerna som desperat letar efter nya födokrokar, och inte bara vill vara ”bit-pipes” åt andra. Vi skall inte heller glömma larm-bolagen, som gärna bygger på sitt erbjudande om hemlarm med andra funktioner, när de redan har en fot inne i hemmet. Så vem kommer att ”vinna”?

Det beror på! På slutkunden, nämligen. Det är den eller de aktörer som kommer att erbjuda den mest attraktiva lösningen som också kommer att få sälja. De flesta slutkunder, som inte är ”early adopters” eller allmänt teknik-glada, vill nämligen ha någon nytta av hemautomation. Att slänga ut tusentals kronor för att kunna styra färgen på ett par lampor är inte tillräckligt. Inte heller att kunna sätta på och stänga av lampor på distans. Frågan är vad som är ”the killer application”? Idag kan man nog säga att den stora nyttan med hemautomation finns för dem som har ett fritidshus och behöver kunns övervaka temperaturen på distans och sätta på/stänga av/styra värmepannan så att fritidshuset har låg temperatur när det är obebott (utan att frysa) och är lagom varmt i god tid när man kommer dit för att bo där ett tag. Alla andra tillämpningar ser jag i dagsläget som uttryck för experimentlusta och teknikglädje. Visst – det är juste att kunna sätta på motorvärmaren till bilen på distans. Men det gör man lika enkelt med en fjärrströmbrytare för 100 kr som ett hemautomatiseringssystem för 10 000.

Ny husbil

IMG_20161229_162928

Efter ”fiaskot” med vår förra husbil förra året kom vi till slutsatsen att den nog inte var ämnad för vinterbruk, i alla fall inte om temperaturen föll neråt -20 strecket. Så vi började umgås med tanken på att skaffa en bättre rustad bil. Efter diverse efterforskning (till största delen genom goda råd från Husbilsklubbens forum på nätet), kom vi fram till följande kravspecifikation:

  • Helintegrerad
  • Dubbel-golv (dels för isoleringen, dels för att lätt kunna lasta skidorna)
  • ALDE-värme (vattenburen)

Eftersom vi ofta har med oss Isis (katten), ville Martha absolut att badrummet skulle vara placerat längst bak. Och med krav på enkelsängar, så blev det till slut inte så många kandidater kvar. Jag åkte upp på husbilsmässan i Kista en kall dag i februari och kollade in kandidaterna. På korta listan hamnade Euro Integra och Pilote Galaxy. Efter ytterligare en tur upp till Stockholm, denna gång med hela familjen, kom vi fram till att det måste bli en Pilote. I slutet av mars skrev vi på papprena, men då var hela 2016 års produktion redan slutsåld, så det blev till att vänta tills hösten.

I oktober fick vi vår efterlängtade bil (sommarsemestern spenderade vi i den gamla). Och efter diverse strul med större och mindre fel, som dock åtgärdades skyndsamt av försäljaren Skoklosters husbil och husvagn, så har vi nu spenderat några skidresor i bilen. Och vilken skillnad det är! Det här är verkligen en bil som står emot det kalla vädret, och åk-komforten är väldigt mycket bättre än i den gamla bilen. Men smakar det så kostar det. I vårt utförande fick vi lägga upp strax över en miljon. Så man skall inte försöka komma på idén att ”räkna hem” den här affären, för det kommer att misslyckas. Det här hamnar helt och hållet på ”nöjes- och frihetskontot”.

Trist avslutning på skidresan

Husbilen bogseras

Husbilen bogseras

Jaha, så hände det som inte fick hända:

I samband med vår vintercamping/skidresa till Borlänge gick i tur och ordning följade saker fel:

  1. Vi fick en plats på campingen där grannen tagit vårt el-uttag, eftersom hans el-uttag var ”bränt” och han hade fått löfte om det. Vi fick ta ström från någon annan, men fick sedan för säkerhets skull byta plats helt.
  2. Vi upptäckte vatten-läckage dels i bagage-utrymmet, dels på toaletten under handfatet. Det första verkade vara snö som tagit sig in i bagage-utrymmet under färden till Borlänge. Det torkades upp, och vi ställde en kupé-värmare där för att torka upp helt. Problemet under tvättstället kvarstår, men är hanterbart genom att ställa kärl där det droppar och tömma dessa med visst mellanrum.
  3. Vattenledningarna frös, så att vi inte längre hade tillgång till rinnande vatten
  4. Start-motorn slutade fungera. Detta medförde att husbilen fick bogseras från campingen till en Ford-verkstad i Falun. Mer om detta längre ner.
  5. Värmen slutade att fungera efter 10 minuter eller så. Det var detta problem som i grund och botten gjorde att vi behövde avbryta semestern i förtid.

När vi insåg att vi måste avbryta semestern och få husbilen bärgad, så ringde vi Ford Assistans. Denna försäkring ingår när man servar bilen regelbundet på en auktoriserad Ford-verkstad. Ford Assistans kontaktade i sin tur Borlänge Assistance-kår, som skickar en bärgare. Den är hos oss inom en timme. Bra så långt. Efter misslyckade starthjälps-försök får vi snabbt som tusan packa med oss det viktigaste i vår vanliga bil (Ford Mondeo), medan bärgaren tar med sig husbilen till Falun där Bilfocus i Dalarna är den auktoriserade Ford-verkstaden. Vi själva åker hem till Linköping i den vanliga bilen. Amelie sover i baksätet. Vi är hemma vid 01.30 tiden. Så långt allt enligt den nya planen.

Dagen därpå ringer jag till Bilfocus i Dalarna för att ta reda på om de har fått in bilen och vad de tänker göra med den (och när). Ingen behagar svara, men efter ett antal signaler kopplas samtalet om till Mekonomen, som jag då tror delar lokaler med Bilfocus (vilket inte visar sig stämma). Mekonomen tar mina uppgifter och vidarebefordrar dem till Bilfocus så att de skall ringa upp mig. Efter två timmar och ingen har ringt upp, ringer jag upp Bilfocus igen, väntar ett antal signaler och hamnar återigen hos Mekonomen. De lovar att påminna Bilfocus om att ringa. Jag mejlar också både till deras ”info-address” och till kundmottagarens personliga address. Inget händer på hela eftermiddagen eller kvällen. Ingen ringer.

Idag på morgonen ringer jag åter upp Bilfocus (jag provar litet olika nummer), men hamnar återigen hos Mekonomen. Nu står jag på mig och vill att de skall gå och prata med folket på Bilfocus istället för att bara skicka meddelanden. Då visar det sig att folket på Mekonomen finns på en central i Östersund (!) och inte alls kan kvista över till Falun och prata med Bilfocus-folket där. Jag ringer då istället Assistance-kåren i Borlänge och förklarar läget. Jag får några andra nummer att prova, men det leder inget vart. Jag ringer då upp Ford Assistans, och förklarar läget för dem. De ber mig vänta och lyckas faktiskt få tag på någon hos Bilfocus, en säljare av bilar! HAN kan koppla mig till någon på verkstaden som faktiskt svarar! Nå, nu visar det sig att ”ja, de har sett husbilen”, men ”nej, de visste inte vems den är, och vad det är för fel på den”, så jag får förklara det för killen, som nu när han vet problemet lovar att undersöka saken. Jag förklarar också att jag har försökt nå dem tre gånger per telefon och dessutom mejlat dem. Hans säger då att ”ja, de meddelandena brukar läsas av verkmästarn och kundmottagaren, men båda är tyvärr på semester”. I klarspråk: Bilfocus i Dalarna har ingen plan för hur man hanterar kundärenden när verkmästare och kundmottagare är på semester! Uselt! Men killen är i alla fall hjälpsam och lovar att försöka tömma ur vattentanken så att inte vi får översvämning i badrummet.

Efter ytterligare några telefonsamtal med Bilfocus och Trygg Hansa gäller nu att:

  • Startmotorn behöver bytas ut. Ungefärlig kostnad: 8 500 kr
  • Försäkringen ersätter (troligen) detta. Självrisk 5 000 kr
  • Vi får omgående ”avbrottsförsäkring” för tre dagar à 300 kr utbetalt till vårt bank-konto.
  • Ford Assistans-försäkringen täcker kostnaden för en tåg-biljett (SJ, första klass) för att åka och hämta husbilen när den är klar. Vilket den skall vara på tisdag eller onsdag nästa vecka.

Så var det snöpliga slutet på den resan

Om att vintercampa med husbilen

Husbil i vinternattJust nu befinner vi oss på Mellsta camping i Borlänge, en bit ifrån Romme Alpin där vi åker skidor om dagarna. Vi har tagit oss hit med husbil och vanlig bil. Husbilen för att bo i, och den vanliga bilen för att enkelt kunna ta oss de 14 kilometrarna från campingen till backen. När man campar på vintern är det litet speciellt, jämfört med sommarcamping. Dels är det så att säga inte läge att fälla ut markisen, ta fram bord och stolar och sitta och lata sig med en drink i solen. Och man kan inte välja huruvida man skall ställa sig på en camping eller om man skall fri-campa (t ex på en ställplats längs med en motorväg). För man är helt beroende av att ha tillgång till ström (läs 230V). På sommaren duger det  med solljus för att ladda batteriet, men på vintern är solen för svag för att göra någon egentlig nytta. Och utan ström får man inget ljus, ingen ström till vattenpumpen, och framför allt ingen ström till den fläkt som pumpar ut värmen i bodelen. Och utan värme skulle vi nu sitta i en bil som höll minus 10 grader. Brrr. Istället har vi just nu plus 22 grader inomhus.

Vintern ställer till det på andra sätt också… När vatten fryser till is, så ökar det i volym, vilket leder till mer eller mindre olustiga fenomen. Just nu har vi t ex en läcka i badrummet. Martha upptäckte att det var en massa vatten i pack-utrymmet, och efter litet detektivjobb kunde vi konstatera att grundproblemet var vattenslangarnas infästning i kranen vid handfatet i badrummet. Vi har ställt en burk där som fångar dropparna innan de gör mer skada. Vi får fixa problemet när vi kommer hem. Tills vidare har vi stängt av vattenpumpen och sätter bara på den när det är absolut nödvändigt.

Annars är det rätt så mysigt att umgås hela familjen på så här liten yta. Det tycker katten Isis också!

Har bytt till en ny NAS…

Och det var svårare än jag trodde att flytta över innehållet på min blogg från den gamla NAS:en till den nya. Så för att inte riskera att sabba allt igen, så har jag bestämt mig för att INTE flytta över kommentarerna, utan bara själva blogg-inläggen. Hoppas att ingen blir sur på mig för det… (om det nu är någon som läser en blogg som uppdateras så sällan som min).

Vidare har jag bestämt mig för att inte heller flytta över bilderna från den gamla sajten. De fyllde ju egentligen inget syfte, eftersom alla familjens bilder ändå finns på http://home.puke.se/photo.

Listen up, Microsoft!

So you recently bought Nokia’s devices division, right? And you thought that this is what we need to make Windows Phone rise to the stars, or at least to a market share close to Apples? But it didn’t? Well, this is what you need to do to make it happen:

First of all, let’s understand what makes a consumer choose a particular mobile phone. There are of course a lot of factors, including familiarity with the brand, aestetics, price, availability in the channel preferred (operator or shop), and perceived ease of use. But also to a very large extent, now that the smartphone market is mature – availability of the apps that you are used to.

As number three in the market, with a market-share of around 3% world-wide, you must make a phenomenal catchup to reach the second position, which is currently held by Apple. To reach for the top (Android) is not realistic, at least not for now.

So first thing to do is to understand this: You must have something that your competitors don’t, and second, you must not lack something that your competitors have. Sounds easy, but can be frustratingly hard. Let’s start with the second bit.

As very few persons in the developed world now get their first smartphone (they would rather get their second, third or fourth), it is not so important to have the ”best” mobile phone experience, as to have what they are already used to in their previous smartphone. Most users in the developed world will have owned an Android phone before (and some have used an iPhone or Blackberry). As iPhone users are extremely loyal to Apple and their ecosystem, I suggest that you go after the Android users as well. What they are going to tell you is that ”no way am I going to switch to a Windows device unless I can find all the apps that I am used to on that platform”. So this is what you must do: You must make it tempting for developers of Android apps to port their apps to Windows Phone. One way of doing this is to develop a tool that would automate the process for them. Not an easy task, but a task that I think is essential to succeed. THEN you would have to offer them return on investment. This could be a one-time porting premium, or a higher percentage to keep to themselves when publishing in the Windows app store compared to Google Play.

You must also swallow any pride and forget for a while that Google is your competitor, and instead starting to work with them. This is so that Windows Phone users can continue to use their favorite Google services such as Maps, Docs, Talk, Hangouts, Drive and what not. If you are an existing Android user, chances are that you are already hooked up to this ecosystem and you don’t want to move, despite the Microsoft ecosystem offering similar or even better services. Maybe you have something that Google wants that you can offer in return? Such as a tuned Microsoft Office client for Chrome?

Then you must find a couple of things that sets your system and your devices apart from the rest of the market. In fact you already have a couple of strenghts from the Nokia Lumia devices, that you can develop even further. One of these is the market’s best camera built into a phone. The Lumia 1020 is still simply un-beaten, even though it is now more than a year old. And the latest iPhone and Android phones don’t even come close. Play this card, and play it well. Then the Lumia devices came with the Here mapping services. These used to be exclusing for Nokia, but now they aren’t. Such a shame. Maybe you can correct this? Because when you have seen Here Transit perform a plan for a trip from place A in city X to place B in city Y, then you are caught!

You should also evolve the ecosystem that you should have. I say should, because currently there is not much in terms of interaction between a Windows Phone and a Windows PC. Look at Apple and learn from them. See how easy it is to cast your phone’s apps to the TV or Spotifys music to your stereo for instance. You could do it Microsoft, but you would have to identify your strengths first. (Hint: It will NOT be Office).

Third, but still important, is that customers can find good Windows Phones from the shops or online retailers (or operators) where they go looking for a new phone. I have looked into the three major operator’s shops here in Sweden, and only in a few of them can you find ANY Windows Phones. And they are never, ever marketed as the new hot stuff (only Samsung and Apple’s phones are). You have got to turn this around, and giving exclusivity of a model to ONE particular US operator before the rest of the world can get their hands on a new model is NOT the way to do it.

If you can manage these three things (get app-developers to port their apps, further develop your unique strenghts, and broaden the channels), I am sure that Windows Phone can be a winner. After all, technically, and intuitively, it’s as good, if not better, than iOS for iPhone. And a LOT better than Android in these important aspects.

So, go execute Microsoft!

Edit on 2019-01-22:

So I guess Microsoft choose not to listen to me 🙂

Today I read that Microsoft has announced a final date after which Windows Mobile will no longer be supported. That date would be 2019-12-10. This marks the tragic end for Windows 10 Mobile (that was once called Windows Phone) and the end of Microsoft’s smartphone-saga. While Microsoft has been busy destrying the only alternative to IOS and Android, a small Finish company called HMD Global (and employing some former Nokia bosses), has been busy re-inventing the Nokia brand of smartphones. But this time around they are all running Android…

It’s a sad thing that there are now only two mobile operating systems left to compete on the market, and it is not really even a competition, as only Apple can make use of iOS. All the rest of the smartphone makers have to use Android…